Tryckfallssjuka

Från DYKOPEDIA
(Omdirigerad från Dykarsjuka)
Hoppa till: navigering, sök

(Dykarsjuka, DCS= DeCompression Sickness, DCI = DeCompression Illness) innebär att absorberat kväve kan bilda bubblor i blodet vid för snabb uppstigning i förhållande till dykdjup, gasblandning och dyktid. Längre och djupare dyk ger högre halter av inertgas (kväve och/eller helium) i kroppen än grunda och korta dyk. Vid uppstigning behöver inertgasen tid för att ventileras genom vanlig andning. Ventileras inte denna gas tillräckligt långsamt kan man drabbas av det som kallas dykarsjuka/tryckfallssjuka.

Symptom

Det finns flera skolor för hur symptomen för dykarsjuka kan delas in.

Klassisk indelning

Symptom av typ 1

Symptomen kan förekomma helt eller delvis och även i kombination med typ 2.

Lätta symptom
  • "Dykarloppor" som upplevs som myrkrypningar. Klådan är normalt sett vanligast på underarmar och händer men kan även förekomma på andra kroppsdelar.
  • Rodnader och marmoreringar.
Medelsvåra symptom
  • Värk i armar, ben och leder som i de flesta fall uppträder inom 6 timmar efter dyket. Detta symptom brukar kallas "Bends". Axlar och armbågar anses vara extra utsatta.
  • Onormal trötthetskänsla.

Symptom av typ 2

Symptomen kan förekomma helt eller delvis och även i kombination med typ 1.

Svåra Symptom
  • Påverkan av Centrala Nervsystemet som tex känselnedsättning, smärta inom större områden, förlamningar och minskad muskelkraft, svårt att kontrollera urinblåsa och tarm, yrsel, illamående, huvudvärk, epileptiska kramper mm.
  • s.k. "Chokes". Förekommer vid snabba uppstigningar och börjar som ett tryck eller obehag bakom bröstkorgen strax efter man kommit till ytan. Hosta och smärtsam och ytlig andning kan förekomma tillsammans med en känsla av att inte få tillräckligt med luft. Personen kan bli blåaktig och blodtrycket sjunker. Detta kräver omedelbar tryckkammarbehandling och syrgas behandling behövs.
  • Balansrubbningar pga gasbubblor i innerörat.

Påverkan på CNS är den vanligaste typen för sportdykare som dyker med direktuppstigning. För tekniska dykare som dyker med planerad dekompression är det inte uteslutet med myrkrypningar eller marmoreringar någon gång.

Nyare indelning

På senare tid har forskare börjat argumentera mot att dela in mellan typ 1 och typ 2. I stället vill man ha en systematisk beskrivning av hur symptomen uppkommer och utvecklar sig.

Allvarlighetsgrad

Dykarsjuka ska alltid tas på (stort) allvar. Dykarsjukan har en tendens att börja lindrigt och sedan utveckla sig mer och mer. Vid typ 2 sympom bör man se till att personen snarast kommer till tryckkammarbehandling. Typ 1 symptom kräver alltid kontakt med dykläkare.

Dykarsjuka kan ge i allvarligare fall ge bestående men! Kontakta dykläkare för diskussion även om symptomen går över med oxygenterapi.

Det är också vanligt med självförnekelse ("det är ju omöjligt, jag dök ju efter datorn/tabellen"). Detta kan motverkas med en öppen inställning till dykarsjuka. Det är inte skamligt att få dykarsjuka, man är inte en dålig dykare för att man drabbas. Nästan all dykning medför risk för dykarsjuka, det gäller att hantera den risken, och att inte bli överraskad när den inträffar.

Åtgärd

  • 100 % syrgas
  • Vätska om dykaren är vid medvetande
  • Kontakta 112/dykläkare omedelbart
  • Se till att dykaren ligger bekvämt på rygg och är skyddad från blåst, regn och kyla

Nyare forskning har inte funnit belägg för den äldre uppfattningen att det skulle vara fördelaktigt att lägga den skadade dykaren med benen i högläge.

En bra liten bok i ämnet är Örnhagen: Oxygen vid dykeriolyckfall.

Värt att tänka på är att man INTE skall ta acetylsalicylsyra (Treo, Magnecyl osv). Detta är en gammal myt, Acetylsalicylsyra kan istället förvärra skador vid tryckfallssjuka. Läs mer på acetylsalicylsyra.

Förebyggande

Teorierna för att minska risken för dykarsjuka talar om:

  • Dykprofiler (djupa dyket först, dock omdebatterat).
  • God vätskebalans och undvika urindrivande substanser som tex kaffe och öl. Dehydrering anses öka risken för dykarsjuka.
  • God fysisk form. Det finns teorier som talar för att övervikt kan öka risken för dykarsjuka.
  • Låg uppstigningshastighet och säkerhetsstopp.
  • Dyka med nitrox efter lufttabell, dvs skapa sig större marginaler.

Man kan använda dykdatorer eller dyktabeller. Se Datorer och tabeller.

Övrigt

Det finns många berättelser som man kan läsa: